Mitt liv - precis som på film - nu med en liten bebis

Precis som titeln på denna blogg känner jag att mitt liv utspelas mitt framför näsan på mig och jag är åskådaren. Allt tragiskt som jag varit med om har jag inte haft någon kontroll över, men nu är jag med och påverkar att positiva saker börjar hända i mitt liv.


Lilypie 1st Birthday Ticker

fredag, oktober 06, 2006

Ångest

Den här tiden på året är den värsta enligt mig. Mörkret kommer krypandes och det blir kallt och rått. Om man som jag lider av panikångest är hösten ingen årstid att föredra. När man vaknar upp mitt i mörka natten med hjärtklappning och dödsångest känns det sju resor värre. Det går inte längre att räkna alla sömnlösa nätter med ångest jag haft i mitt vuxna liv. Det känns som att ångesten tar över min kropp och jag är alldeles hjälplös. Jag vaknar upp, tittar på min sambo som snusar gott bredvid mig och tänker att ska jag verkligen dö nu. Jag vet inte hur många gånger jag bett till högre makter om att få dö med min sambo i närheten (helst i hans armar) om jag nu måste dö. En stor del av mina tankar handlar om min hjärtklappning och om mina dubbla hjärtslag. Ibland tar hjärtat sådana skutt att jag tror att det ska hoppa ut ur bröstet på mig och dödsångesten är då där på 2 sekunder. Min sambo försöker lugna mig och säger "du ska dö en dag, men inte nu" och jag försöker intala mig att det är sant, men det hjälper en stund bara. Idag har jag träffat en alldeles underbar ung kvinnlig läkare på vårdcentralen som har låtit ta en massa prover på mig och ska försöka ta reda på en bra KBT-terapeut (Kognitiv Beteende Terapi http://depression.netdoktor.passagen.se/default.ns?lngItemID=4294) åt mig. Jag har tagit så många prover, gjort ultraljud på hjärtat och även gått med en veckas bandspelar-EKG. Visst såg de mitt hjärtas alla extraslag, men det var inte värre än att man kunde leva med det. Inte har detta blivit bättre av att båda mina föräldrar under år 2005 gick bort i olika hjärtåkommor. Jag har hamnat i en ond cirkel och jag behöver verkligen hjälp att bryta mönstret. Inte ska man väl behöva börja varje morgon med att tacka högre makter för att man inte dog under natten och får uppleva ännu en dag? Nej, jag hoppas nu på KBT-terapin. Låt det inte dröja för länge innan hjälpen kommer. Jag vill kunna leva ett helt normalt liv som alla andra. Nej, nu är det dags att ta lunch och idag blir det en god fiskrätt som jag lagat med lax, purjolök och äpple. Ångestens tid är för tillfället förbi och livet går vidare :-).

posted by Mitt liv -precis som på film at 11:31

0 Comments:

Skicka en kommentar

<< Home

Om mig

Min bilder
Namn: Mitt liv -precis som på film
Plats: Linköping, Sweden

Jag är en tjej på 35 år som är väldigt snäll och omtänksam och har värme och en hel massa humor. Jag har hus och trädgård och min familj består av sambon, en liten bebis och två katter. När jag började skriva upptäckte jag att jag var gravid med vårt första barn. Tiden innan förlossningen är dokumenterad och nu kommer jag att fokusera mest på vår lilla son. Trevlig läsning!

Visa hela min profil

Länkar

  • Yogamamman
  • Lena
  • Min Älskade sambo
  • Helén
  • Camilla
  • En blivande pappas funderingar
  • Elmaa
  • Theres
  • Anna
  • Fem i familjen
  • Jasmine
  • Anna N
  • Anna och Melvin
  • Barnbloppisen
  • Harmonibarn-butik

Previous Posts

  • Nu börjar det

Powered by Blogger