KBT-terapin - tredje tillfället

Imorse var jag på mitt tredje terapisamtal hos min KBT-terapeut. Idag har vi lagt upp en plan för hur vi ska gå tillväga och meningen är att jag ska utsättas för alla situationer där jag känner ångest eller dödsångest. Det kommer att bli tufft känner jag, men samtidigt vill jag så gärna bli av med min ångest att jag är beredd att göra vad som helst. Till nästa gång har jag fått i uppgift att skriva ner alla saker jag skulle vilja göra om jag vore fri från ångesten. Ångest har styrt mitt liv i över ett års tid och jag måste få hjälp att bryta den onda cirkeln jag har hamnat i. Vi kommer att börja ändra mitt beteende som i sin tur kommer att påverka mina tankar och till slut mina känslor. Det känns som att jag ska backa filmen nu. Ångesten började med alla jobbiga känslor som uppstod i samband med mina föräldrars bortgång. Det påverkade mina tankar som styr mitt beteende. Jag förstår att man kan ha hjärtklappning och att hjärtat slår extraslag, men för mig kopplar jag samman det med mina föräldrars bortgång. Bådas hjärta gav upp och jag tror att det ska hända mig. Det går på en millisekund från det att jag känner extraslagen till att min hjärna talar om för mig att det är min tur att dö. Jag har en hel lista på saker som jag skulle vilja göra om jag var ångestfri:

* Flyga vart som helst (tänk om hjärtat stannar uppe i luften?)
* Alltid våga ligga ner och sova (obehagligt när hjärtat skuttar)
* Sova borta utan problem (otryggheten får hjärtat att skena)
* Vara på landet utan ångest (det är långt till närmsta sjukhus)
* Våga ta ut mig (tänk om hjärtat stannar)
* Våga andas fullt ut (tänk om hjärtat stannar)
* Sova ensam (tänk om jag dör i min ensamhet)
* Köra bil långa sträckor (tänk om jag dör vid ratten)
* Åka buss eller tåg utan ångest (kan någon där CPR?)
* Cykla utan att gå vissa sträckor (tänk om jag faller ihop)
* Simma (tänk om hjärtat stannar och jag drunknar)
* Bada badkar (tänk om hjärtat stannar och jag blir liggandes)
* Vara på egen hand bland en massa okända (ångest)
* Vandra i skog och mark (kan vara långt till närmsta sjukhus)

Det finns säkert fler saker, men de som står ovan är saker jag verkligen saknar att kunna göra. Enligt terapeuten lurar jag mig själv hela tiden. Om hjärtat slår extraslag när jag cyklar kliver jag av och leder cykeln. På så sätt bekräftar jag att det faktiskt var farligt att fortsätta cykla och att det är bäst att gå. I början var jag väldigt positiv till behandling, men nu har jag kommit i ett stadie där jag undrar om det verkligen går att råda bot på problemet. Jag har levt så här så länge. Att utsätta mig för alla saker jag har ångest för, kommer det verkligen att hjälpa? Det återstår att se. Jag har också fått i uppgift att skriva ner alla gånger då jag har ångest, vilken tidpunkt det inträffar, var jag befinner mig och hur länge det håller i sig. Jag berättade för terapeuten idag att sedan mitt senaste besök hos henne så har mitt problem förvärrats. Hon sa att det är normalt och att det kommer att vara så ett tag framöver. Usch vad jobbigt! Ändå tror jag eller försöker lura mig själv till att mitt problem enbart är fysiskt. Nog för att jag har gjort ultraljud på hjärtat, gått en vecka med en bandspelare på mig för att registrera mina hjärtslag och tagit en massa prover. Mina extraslag syns, men de ska inte vara fler än att jag ska kunna leva med dem sägs det. Jag kan inte låta bli att undra om läkarna har missat något. Min mamma hade en massa extraslag som ung och ett skenande hjärta och hon fick problem och dog en för tidig död. Min pappa fick en plötslig hjärtinfarkt trots att han var trådsmal, sällan satt still och kände sig pigg och frisk. Jag är jätterädd för att dö och jag ber en bön varje gång jag känner obehag att jag inte ska dö. Jag är så trött på att känna så här. Jag vill inte vara avundsjuk på att andra kan leva ett normalt liv och inte jag. Himla ångest! Försvinn! Jag vill inte veta av dig! Jag vill kunna slappna av och njuta av livet medans jag kan. Nu ska jag satsa stenhårt på KBT-terapin och hjälper inte den vet jag inte vad jag gör. Jag vill bara befrias från den ångest som stjäl all den tid då jag skulle kunna vara lycklig. Jag vill att mitt barn ska växa upp med en harmonisk mamma. Tänk om det blir möjligt? Ingen skulle vara gladare än jag. Ta hand om er därute! Kram!