Fnissyoga

Ikväll var jag och yogade på Friskis igen med min kusin. Jag förstår inte! Varje gång är vi trötta och så snart vi tittar på varandra fnissar vi som ett par tonårstjejer. Vi försöker verkligen göra vårt bästa, men det är inte så lätt att få till alla rörelser. Vi anstränger oss, kvider lite, tittar på varandra för att se hur det går. Och vi kan bara inte låta bli att fnissa när vi ser hur vi kämpar :-). Det räcker med att kursledaren nämner alla de namn som yogarörelserna har. Höjdpunkten kommer alltid när vi ligger med benen högt och rakt upp i luften samtidigt som vi lyfter upp halva ryggen och höfterna. Det är rätt svårt att ligga så och medan vi kämpar säger ledaren - Den här övningen är föryngrande sägs det. Jag kläcker med låg röst till kusinen -Jisses, säg inte så! Då kommer jag ju alltid att behöva ligga så här och sen är det kört. Fnissandet börjar och kulminerar och jag får bita mig hårt i läppen för att inte gapskratta. Är vi inte helt otroligt barnsliga? :-) Det tror jag att vi är, men kul det har vi varje gång :-D.