Insomnia

De senaste nätterna har jag inte kunnat sova ordentligt. Inte heller min sambo som jag hållit vaken genom att vända mig från sida till sida och andas högt på grund av en igentäppt näsa. Suck! Igår kväll somnade vi vid elvatiden och de senaste nätterna har vi alltid vaknat vid två och jag tror det är jag som är boven. Sedan känns det som ett töcken fram till fyra, då jag har varit klarvaken. Imorse låg jag och läste mellan fyra och fem efter att min sambo fått nog och tagit med sig täcket in till sängen i gästrummet. Vad tråkigt! Jag förstår honom ändå. Imorse satt han på sängkanten efter att han klätt på sig och var röd i ögonen och såg helt färdig ut. Idag känner vi oss båda helt utmattade och jag undrar om det är så här det kommer att vara från och med nu. Jag har ofta hjärtklappning när jag lagt mig, magen kliar, jag är varm, hittar ingen bekväm ställning, ryggen värker, bebisen sparkar och näsan är igentäppt. Blä. Idag har jag i alla fall varit på apoteket och köpt nässpray i form av koksalt. Jag hoppas att det ska hjälpa. Om det ska fortsätta så här orkar jag bara inte jobba hela dagarna. Vi får se om det fortsätter och om jag hittar några bra knep för att sova bättre. En kudde mellan knäna kanske till att börja med? :-)

Gravidyoga

Igår började jag gravidyogan vilket kändes lite spännande. Jag hade sett fram emot att träffa andra blivande mammor och få lite träning och avslappning. För det första var det bara jag av åtta mammor som kom till en början, två halkade in lite senare. Yogaledaren var lite måttligt irriterad och började ringa runt till resterande utan att det gav resultat. De andra två mammorna som kom var inte alls snacksaliga och ibland blir jag bara så besviken på oss svenskar som nästan hoppar högt när vi ens blir tilltalade. Yogapasset var sisådär. Ledaren, en sexbarnsmamma, med åratal av att ha lett aerobicpass och annat var inte den roligaste och hon körde på i ett högt tempo utan att visa vare sig rörelser eller andning speciellt bra. Efter passet bad jag henne visa andningen som jag fått helt om bakfoten. Hon pratade om att vi inte skulle stå med huvudet för mycket upp och ner, men gjorde det ändå och jag hade huvudvärk när jag gick därifrån. Till att sluta av med blev passet flyttat en halvtimme tidigare och nerkortat till en timma istället för en och halv som det var sagt. Det var heller ingen ordning med betalningen, men jag såg till att betala innan jag gick därifrån så att jag ändå gjort rätt för mig. Suck! Ja, ja det kanske känns bättre nästa gång. Ovig som attan var jag i alla fall och förhoppningsvis ska yogan göra mig lite smidigare framöver :-). Jag ger inte upp i första taget. Här SKA yogas! :-)

En helg över förväntan

Efter min frustration och min deppighet över att inget händer hemma och att jag känt mig orolig och ensam blev jag förvånad över att helgen blev så pass bra som den blev. Min sambo lämnade sängen inte allt för sent på lördagen och vi åt en gemensam frukost innan vi gav oss ut på en shoppingtur. Vi åkte till Europamöbler där jag nu sett ut en 2-sitssoffa med en rejäl fotpall (för halva priset just nu). Vi tänkte ha soffan med fotpallen i allrummet på övervåningen tillsammans med en ny matta, soffbord och en TV-bänk och så blir det till att kånka upp 40-kilos TV:n och göra en mysig TV-hörna. Jag ser så mycket fram emot att "boa" nu och det hör väl till :-). Efter att vi hittat soffan åkte vi till Babyproffsen och köpte tre grindar till våra trappor, två till trappan till övervåningen och en till källartrappan. Inte för att det behövs ännu, men vi tänkte att försöka hålla ovanvåningen kattfri. Jag ser verkligen fram emot att kunna hålla alla dörrar öppna på ovanvåningen och inte riskera att katterna lägger sig i spjälsängen och hårar ner för jisses vad katter kan håra ner. Isch! Istället får de tillgång till entréplanet och källarvåningen som ändå är på 8o kvm. Vi fortsatte sedan shoppingrundan, tog en fika och veckohandlade på Maxi innan vi åkte hem. På kvällen gick vi och såg en film som heter Departed med Martin Sheen, Jack Nicholson, Leonardo DiCaprio, Matt Damon m.fl. Den handlade om Colin Sullivan, en gangster, som infiltrerar Bostons poliskår och Billy Costigan en polis, som gör samma sak - fast i den undre världen. När deras respektive täckmantlar riskerar att avslöjas, visar det sig dessutom att de är varandra på spåren. En spännande rulle som fick 4,5 av 5 möjliga av mig. Se den! Vi hade en mysig helg och jag vet att min sambo ansträngde sig för att jag skulle bli mer glad och nöjd och det uppskattar jag. Jag älskar honom mer än jag någonsin älskat någon annan och jag vill att vi ska ha ett bra och lyckligt förhållande. I söndags tog vi oss tid att sitta ner och diskutera kommande renoveringar och inköp av möbler och det visade sig att vi var helt inne på samma spår. Jag har gått och känt mig besviken och trott att han inte alls varit så intresserad men ack så fel jag hade. Det gör under att prata med varandra och jag måste lära mig att han inte är någon tankeläsare. Det felet tror jag att vi kvinnor gör ibland. Vi måste berätta för våra män vad vi vill annars förstår de inte :-) även att man tror och tycker att de borde förstå. En spännande grej som är på gång är att vi ska renovera vårt kök och vi har kommit så långt som att skicka iväg vår ritning till leverantören som ska komma med förslag till oss. Det är saker på gång även att de tar tid. Jag får lära mig att ha tålamod, men det är lättare sagt än gjort. Mitt tålamod är lika med noll ibland. Öva på tålamodet får jag göra som förälder och som tur är har min sambo världens tålamod och han får nog ta över de gånger jag som jag kommer att ge upp framöver. Idag känner jag mig glad och upprymd, bebisen sparkar i magen och jag har varit och köpt nya mammakläder. Det blev ett par mörka jeans, ett par svarta snyggbyxor, en jeanskjol, en svart kjol, två T-shirtar och ett par "inneskor". Tänk vad glad man kan bli av att unna sig lite nya kläder. Idag känns livet lite lättare, min sambo kommer snart tillbaks från träningen och jag längtar efter att smyga in i hans famn och säga att jag älskar honom.

Vecka 23

Barnet är nu så stort att du kan känna de olika kroppsdelarna. Barnet fortsätter lagra fett men huden är ofta rynkig. Nu utvecklas bukspottkörteln som producerar hormoner och insulin. Insulin behövs för att transportera blodsockret till kroppens celler. Barnet börjar även varva perioder av vakenhet och sömn. Den magiska påsen. Fostervattnet som omger ditt barn är den perfekta miljön för att det ska växa och bli till ett friskt nyfött barn. Den salta vätskan håller barnet varmt, skyddar det från infektioner och är tillräckligt elastisk för en rörlig kropp under utveckling. I detta stadium innehåller fosterhinnan en halvliter vätska, som renas var tredje till var fjärde timme. Vikt och längd. Ditt barn ser ut som en liten, smal nyfödd. Barnet väger närmare 450 gram och är 23-25 cm långt.

Magbild vecka 20

Här kommer äntligen en magbild :-). Det är från vecka 20 och idag går jag in i vecka 23. Det får bli en ny magbild snart igen. Det känns inte som någon vacker syn när man ser sig själv på bilden, men här kommer en i alla fall :-).

Frustration

Åh denna frustration! Jag orkar inte. Det är fredag kväll och helgen är i antågande och jag känner bara ren frustration. Just nu hatar jag bara helgerna. Jag är så trött, känner mig fet, har svullna ben, sover dåligt om nätterna, har klåda på magen, igentäppt näsa och känner att jag inte får något gjort. Vi sover länge om helgerna, timmarna bara rullar på och det blir inget gjort hemma och jag blir frustrerad och börjar bråka och blir ledsen. Skit också! Jag vill bli uppmärksammad, få frukost på sängen och känna att vi får saker och ting gjorda hemma. När ska vi börja med köket egentligen? Planerna har funnits sedan länge, ritningen har varit på gång länge men längre än så har vi inte kommit. Jag vill måla på övervåningen och införskaffa lite nya möbler och saker men både tid och pengar sätter stopp. Krabaten sparkar i magen som växer och jag inser att ju större jag kommer bli desto mindre ork kommer jag att ha. Jag vill att saker och ting ska hända NU. Jag vill inte vänta längre. Jag känner mig oorganiserad och har ingen struktur på tillvaron och jag bara avskyr det. Jag vill ha ordning och reda, känna mig utsövd och omhändertagen. Jag vill ha romantik och närhet och tillsammans läsa om vad som händer i magen och glädjas åt barnet som är på väg. Begär jag för mycket? Tänk om saker och ting bara kunde hända hemma. Vad glad och tillfreds jag skulle känna mig. Just nu känns allt bara hopplöst och deprimerande och jag vill ändra på tillvaron och bli gladare som partner och blivande mamma. Om vi bara kunde ha lite mer energi till att fixa hemma och få mer tid för oss själva. Tiden bara går och snart har vi en liten bebis att ta hand om och allt vad det innebär. Om vi inte lyckats lösa våra problem då, hur ska vi då klara tiden som småbarnsföräldrar? Oron växer och jag har en värk i magen som inte känns bra. Jag har så mycket ilska inom mig och den ger sig tillkänna genom bråk och tårar. Blä! Jag vill bara få känna lycka nu och inget annat. Snälla ge mig styrka att orka med den här dystra perioden, för just nu är det tufft för mig och jag vill bara gå i ide ett tag. Jag (som numera liknar en liten valross) ber om ursäkt för ett dystert inlägg och önskar er en trevlig helg!

Graviditetsrapport

Stress, stress, stress. Den här tiden på året är den mest stressiga på jobbet. Det känns som att man glömmer från år till år hur det brukar vara. Jag jobbar som ekonomi- och löneadministratör på ett medelstort IT-företag och efter årsskiftet är det dags att ta tag i allt från kontrolluppgifter till bokslutsarbete. Jag jobbar mycket och det är inte precis vad jag behöver just nu känner jag. Samtidigt håller vi på att träffa olika bemanningsföretag för att hitta en konsult som kan träda in i mitt ställe under föräldraledigheten. Det känns konstigt men samtidigt spännande och det ska bli SÅ skönt att få vara borta från jobbet ett år. Längtar. Jag har jobbat konstant sedan jag var arton och det här blir det första uppehållet. Inte så konstigt att man känner för något annat. Skillnaden i år är att jag just nu sitter med stödstrumpor på mig som jag var och köpte på Apoteket igår (ska de verkligen sitta så tight? Jag har mätt både ankel och vad och enligt tabellen ska de passa men just nu känns det som att det värker lite i vaderna). Att jag har en putande mage som verkar växa så att det knakar. Jag känner mig fet. Jag är van att vara lite mager och nu känner jag mig som en val. Redan! Hur ska det inte kännas senare under graviditeten? I femte månaden har jag gått upp 10 kg och jag undrar var det ska sluta. Brösten har verkligen förändrats och alla tröjor spänner. Förut har jag tänkt att jag nog kunde ha lite större bröst, men nu känner jag motsatsen. Jag tycker för stora bröst är motbjudande och har svårt att acceptera mina nya behag :-). Jag mår i övrigt hyfsat bra förutom ett lätt illamående, återkommande huvudvärk, hjärtklappning och konstant trötthet. I lördags morse kände jag de första små sparkarna. Vad fantastiskt! Inga hårda sparkar utan små lätta sparkar som gick att känna från utsidan. Det hände tre gånger på raken innan jag väckte min sambo för att berätta. Han försökte öppna ögonen och verka intresserad men somnade snabbt om :-). I söndags morse hände samma sak och då var jag snabb att väcka honom men när han skulle känna efter med sin hand slutade de. Typiskt. Sedan har jag inte känt några rörelser alls under ett par dagar och då blev jag lite orolig och min sambo försökte lugna mig. Däremot igår kväll var buffarna tillbaka och jag satt hemma i soffan med ett leende på läpparna och myste medans jag försökte koncentrera mig på att lyssna medans krabaten pockade på uppmärksamhet. Det är underbart att vara gravid just nu trots de besvär jag har. De är ju trots allt bara bagateller :-). Nu buffade det i magen igen. Inte visste jag att det kunde kännas så mysigt. Jag bara njuter. Ha´en bra dag så hörs vi igen!

Vecka 21

Bultande hjärta. "Vad är det för ljud, det som låter som galopperande hästar?" Ditt barns hjärtslag blir starkare och högre för var dag som går. Ända fram tills för några veckor sedan behövde din barnmorska ett specialinstrument, en så kallad Doppler, för att kunna höra hjärtslagen. Nu är allt som behövs ett stetoskop.Barnets hjärtslag kan vara svåra att särskilja från dina egna. Lyssna efter en lite snabbare rytm - ett barns hjärtslag ligger på 120 till 160 slag per minut, nästan dubbelt så snabbt som dina egna. Många kvinnor tycker att det låter som galopperande hästar. Vad händer i sömnen? Ditt barn sover och är vaken i olika cykler redan nu. Ultraljud har visat att foster till och med har sin favoritställning när de sover. Ditt barn kanske lägger hakan mot bröstet, knäpper sina händer under hakan eller lutar huvudet bakåt.Vikt och längd. Din baby väger mellan 280 till 370 gram och är cirka 23 centimeter lång, precis som en banans längd och vikt.

Andra barnmorskebesöket

Idag var det spännande att få gå till barnmorskan igen som var lika gullig som vanligt. Idag kollade hon blodsocker, hb och blodtryck och alla värden var bra. Blodprovet som togs i december var också bra. Jag har vare sig syfilis, hepatit B eller HIV och AFP-provet var bra :-). Så långt är allt bra och det känns skönt. Det enda som är jobbigt är tröttheten, kissandet om nätterna, huvudvärk varannan dag, svullna ben om eftermiddagarna, ett lätt illamående och att jag vuxit ur min garderob. Det är inga allvarliga saker och det känns som att jag härdar ut än så länge :-). Vi fick också anmäla oss till en föräldrautbildning som startar vecka 28 eller senare. Det känns inte som att den är livsnödvändig, men det är bra att gå igenom smärtlindring, att få se förlossningsavdelningen och att träffa andra blivande föräldrar. Vi ska ju gå en profylaxkurs i mars och förhoppningsvis blir det både vattengympa med tid för samtal och yoga och det känns som ett bra komplement. Idag fick vi lyssna till hjärtljuden igen och de låg på 140 slag/min. Tidigare i december låg de på 132 så de har ökat lite. Undrar om det betyder pojke eller flicka eller om det bara är skrock :-). Det känns så fantastiskt och lugnande att ligga där på britsen och att få höra det lilla livets hjärtslag. Jag har känt en del rörelser de senaste veckorna och tänkt att allt nog är bra, men att få höra hjärtljuden är en större bekräftelse. Igår kväll i sängen tyckte jag att jag kände en liten spark. Undrar om det är för tidigt eller om det verkligen var en spark. Det gjorde mig väldigt lycklig i alla fall och jag var tvungen att sms:a min sambo som var på hemväg från en utekväll med jobbet. Till att sluta av med vägde jag mig och jag trodde nog inte riktigt mina ögon. Min normalvikt ligger på 54 kg (vilket är lite med tanke på att jag är 1,70) och idag vägde jag hela 63,6 kg. Jag har i vecka 20 gått upp nästan exakt 10 kg! Visst har jag fått en mage, lagt på mig runt rumpan och höfterna och äter konstant men inte trodde jag att jag skulle gått upp så mycket redan :-). Jag försöker att ta det hela med ro och tänka att det är bra med lite reserver för barnet. Lite nojjig är jag allt, det ska jag inte sticka under stol med :-). Ja, ja huvudsaken att bebisen mår bra. Jag kände precis hur den buffade runt i magen och det är en mysig känsla. Det är lätt att tappa koncentrationen på jobbet när det finns annat som pockar på uppmärksamhet :-). Tyvärr är det väldigt stressigt på jobbet just nu och det är inte vad jag behöver. Jag ska försöka varva ner lite och vara rädd om oss. Bäst att återgå till sysslorna på jobbet. Ha´en bra dag!

Cravings

I och med att vi ska vara så internationella nu för tiden så får jag väl lov att säga "cravings" eller för den som vill begär, åtrå, längtan och sug. Jag trodde inte jag hade några riktiga cravings förrän vi firade jul i England. Jag blev helt tokig i fish & chips och till alla mina måltider drack jag flera glas mjölk. Servitrisen tittade lite undrande på mig när jag beställde in en large portion och två glas mjölk och min sambo åt normal portion. Nu har vi ju ingen riktig fish & ships här i stan men däremot mjölk är jag helt besatt av. Jag är som en spädkalv och dricker en liter om dagen och det kanske är därför jag nu i vecka 20 gått upp hela 6 kg. Hur ska det här sluta? :-) Jag var i och för sig lite mager innan, men nu är det runda former som gäller. Just nu sitter jag och vräker i mig en påse mandariner och jag börjar undra varför jag inte kan sluta. Om jag börjar äta en äter jag sedan tills att det tar slut. Det kanske är för att jag ständigt är törstig också. Om kvällarna kan jag inte sluta dricka och det slutar med att jag springar och kissar 2 gånger på natten och väcker min suckande sambo :-). Jag kunde inte låta bli att skratta åt mig själv när jag på lunchen sprang till Hemköp och köpte en liter mjölk (som snart är slut), 10 mandariner (som nog också tar slut), kiwisar, russin, tuggummi och tandkräm för barn (har svårt med alla starka mintsmaker som får mig illamående), handtvål (vars doft jag inte mår illa av) och som kronan på verket en Gravidtidning. Igår kväll kröp jag till sängs tidigt för att lyssna på en avslappnings-CD för blivande mammor som min underbara vän i Stockholm skickade till mig. Jag minns att jag lyssnade en bit på den och sedan somnade jag. Det händer visst alltid att jag somnar när jag ligger ner och lyssnar på en avslappnings-CD. Så ska det inte riktigt gå till :-). Jag får göra ett nytt försök ikväll. Nej, nu är fikastunden över på jobbet och det är dags att koncentrera sig igen. Bebisen killar mig i magen och det är svårt med koncentrationen ibland. Tänk att jag bara ska jobba fyra och en halv månad till. Har nedräkningen redan börjat? :-)

Oro inför förlossningen

Imorse i bilen på väg till jobbet berättade jag för min sambo att jag kvällen innan tagit bussen förbi sjukhuset och när jag såg skylten med Förlossning, började jag leka med tanken om hur det kommer att bli när det är vår tur. Jag sa till min sambo att -Jag undrar om vi kommer ta bilen eller taxi? Han svarade att vi nog kommer att ta bilen och genast satte orostankarna igång. Om vi tar bilen måste han lämna mig och springa och parkera bilen och en av mina värsta farhågor är just att bli lämnad ensam i det ögonblicket. Varför alla dessa tankar och varför nu? Vi har fem månader tills att det är dags. Sedan frågade jag honom om han säkert kommer att vara vid min sida under hela förloppet och då svarade han att han kommer att vara där men att han kanske också måste åka ifrån och mata katterna och få lite sömn. Då blev jag jätteupprörd och både orolig och ledsen. Ska han åka ifrån mig om jag ligger där med värkar bara för att han behöver sova? Det kan ju faktiskt ta upp emot två dygn och jag förväntar mig ändå att han ska vara där hos mig. Jag vill absolut inte bli lämnad ensam! Det känns som att jag är mer orolig för att behöva bli lämnad ensam än för förlossningssmärtorna. Det hinner säkert ändra på sig :-). Hur kände ni när det var dags för er? Har ni haft samma nojjor? Jag är inte förvånad över min oro. Jag oroar mig över så mycket här i världen. Hur ska jag kunna bli en bra och trygg mamma? Ja, ja mycket funderingar finns och jag är säkert inte den ända. Nu är det dags att ta lunch. Idag blir det köttgryta med lök, svamp, morötter, katrinplommon och vitlök. Den ser jag fram emot! Matvrak som jag är :-).

Vattengympa och gravidyoga

Idag har jag fått en hel del uträttat på jobbet och det känns himla bra. Jag har också tagit mig i kragen och anmält mig till både gravidvattengympa med start framåt vecka 25 och även till gravidyoga som ska börja någon gång i januari. Jag hoppas hoppas på att komma med i båda grupperna! Nu när jag mår bättre vore det idé kanske att börja simma också och då behöver jag en baddräkt. Huanimej! Finns det något värre än att stå i en en provhytt med stark belysning och betrakta sin nya mulliga vinterbleka kropp i spegeln? :-) Det återstår att se. Jag har också mailat en nyöppnad privatklinik här i stan som gör ultraljud och sambon och jag ska ta beslut om vi ska göra ett extra ultraljud eller ej. Utöver det har jag beställt grejor till våran Volvo kombi och kollat upp vad de tar för en lackförsegling. Jag känner mig nöjd över att ha uträttat en hel massa idag och det enda som gäller nu är att få min sambo på bra humör efter att han haft en tuff dag på jobbet. Ikväll lutar det åt ett biobesök och det är alltid mysigt. Ha´en bra kväll mina vänner!

Vecka 19

Nu syns naglar, hår och ögonbryn.
Barnet tycker om sötsaker. Forskning har visat att sprutar man in sockerlösning så dricker barnet mer. Detta betyder inte att du ska äta mycket sötsaker. Ät som vanligt och rör på dig i lagom takt.
Vikt 280 gram.

Gott Nytt År på er alla!

Vad skönt att jul och nyår äntligen är över! Eller? Jag måste säga att jag har haft en jättemysig jul i år med sambons familj och nyårsafton var lika mysig den. På nyårsafton hade vi sambons vänner från England på besök och några av mina vänner och det blev en lyckad kombination :-). Vi åt en massa god mat som bestod av rårakor med lax och pepparrotsost till förrätt, grillade kycklingfiléer späckade med fetaost och färska örter med ugnsstekt potatis och sweetchili yohurt till huvudrätt och en god mousse till dessert bestående av grädde, kaffe och mörk choklad. Grabbarna ville senare basta och en kvart innan tolvslaget fick vi säga till dem att duscha av sig och komma upp till oss och skåla. Min sambo som var sist ut ur bastun fick ta en snabbdusch och ställa sig på altanen i bara handduken för att kolla på fyrverkerierna :-). Vi hade en väldigt kul och trevlig kväll/natt och vi somnade framåt fyratiden. Igår tog vi det lugnt hela dagen och hann att mysa ihop. Idag är jag tillbaks på jobbet och jag har absolut ingen lust att jobba. Arbetsmoralen är lika med noll. Idag har jag haft en del graviditetsfunderingar som jag måste dela med sambon ikväll. En jobbarkompis tipsade om att kontakta Socialförvaltningen innan barnet föds för att ordna med faderskapsintyg. Nu skulle det passat bra att var gift :-). Hon hade en hört en historia om en kvinna som dog under förlossningen i grav havandeskapsförgiftning och då paret inte var gifta och inga papper skrivna fick inte mannen vårdnaden om sin egna lilla bebis. Det är ju fruktansvärt! Det är väl bara att ta ett blodprov för att bevisa det? Nej, det fick han tydligen inte. Vad lever vi i för land? Det låter som en smart idé att ordna med papperen innan. Jag har också haft funderingar på att göra ett extra ultraljud för att se att allt står rätt till och kanske kanske för att kolla könet på barnet. Jag vet att min sambo vill och kanske att jag börjar ge mig på den fronten :-). Sedan har jag inte tecknat någon gravidförsäkring ännu och det vore väl också på tiden. Hjälp vad mycket man ska komma ihåg! Jag funderar också på att börja på vattengympa och de ska tydligen ha yoga också. Tydligen har den kursen jag tänkt på förlossningsförberedande inslag och jag vet inte om det blir kaka på kaka att gå både den och profylaxkursen vi ska gå i mars. Vi ska också gå det Landstinget har att erbjuda och visst kan man väl gå alla kurserna och plocka godbitarna från var och en. Hur skulle ni läsare ha gjort? Jag känner att jag vill vara väl förberedd och samtidigt inte drunkna i för många olika budskap och andningsmetoder. Vad svårt! Jag håller precis på att läsa boken Innan du föder av Anna Wilsby och den kan jag varmt rekommendera. Det känns skönt att ha läst den innan profylaxkursen i mars. Det ska bli väldigt spännande att gå den kursen. Jag hoppas att ni alla haft en bra jul och önskar er ett GOTT NYTT ÅR 2007! Kram