Det var en gång en liten flicka, del 2 "Misshandeln"

Flickan skulle fylla sju år. Mamman och den mörkhårige mannen hade beslutat sig för att köpa ett hus tillsammans utanför stan. Flytten gick till ett stort vitt tegelhus med bruna fönster och bruna tegelpannor. Flickan fick ett eget rum på övervåningen innanför mammans och mannens sovrum. Det fanns så många rum och det gjorde flickan lite rädd. Helst den inredda lite mörka källaren kändes skrämmande. Trädgården var stor och där fanns flera äppelträd och ett kinesiskt körsbärsträd som blommade i en vacker rosa färg. Det fanns även ett stort träd på baksidan som hade ett enormt lövverk som hängde ända ner till marken. Som gjort för att gömma sig under. På ena sidan huset bodde en barnfamilj. På andra sidan huset fanns en ödetomt med vild växtlighet där man kunde samla sniglar. På baksidan fanns en elstation och där brukade flickan gena för att springa ner till chokladfabriken på andra sidan vägen. I huset mitt emot bodde flickans blivande dagmamma. En barsk men vänlig kvinna med stort lockigt mörkbrunt hår och med bruna glasögon i plast som var enorma. Längre ned på gatan bodde Anna som skulle komma att bli flickans vän och där fick hon senare en tillflyktsort. Hemma hos Anna gjorde flickorna hemmagjord läsk och Anna visade sin mammas och låtsaspappas sexleksaker.

Flickan började skolan och mamman fick följa med. Flickan vågade inte vara själv i skolan. Mamman fick ta ledigt från jobbet och följa med de första veckorna. En dag blev mannen, utan att flickan förstod varför, rasande och slog mamman. Mamman låg på soffan i vardagsrummet och grät och skrek medans mannen hamrade på henne med sina hårda knytnävar. Flickan stod en bit bort och grät hysteriskt. Hon försökte vid något tillfälle hindra mannen som knuffade bort henne och forsatte misshandeln. Något brast inom flickan och det som hände var som en film som utspelades framför henne. Hon var maktlös där hon stod. Hennes älskade mamma fick ta emot de hårda knytnävarna om och om igen. Flickan mådde inte bra. Ibland låtsades hon att hon var sjuk och låg framålutad över toalettstolen och försökte kräkas. I skolan matvägrade hon ofta. Skolfröken satt ofta kvar med flickan och tvingade i henne maten tills att hon nästan kräktes. Mamman fick höra om matvägran och skolfrökens sätt att hantera det. Mamman gillade inte skolfrökens metoder och efter ett möte mellan dem blev flickan lämnad ifred.

Mamman var väldigt pysslig och tänkte göra lite fint i garaget en dag genom att sätta upp en gardin. Flickan fick vara med och både mamman och flickan var på glatt humör. Plötsligt kom mannen in i garaget och betraktade det som pågick. Av någon anledning blev mannen rasande och gav sig på mamman som fick ta emot stryk över motorhuven på bilen. Flickan blev förtvivlad och grät, men kunde inte göra något. Så här fortsatte det gång på gång.

Livet gick på något sätt ändå vidare. Flickan trivdes i skolan och fick flera nya vänner. Bland annat en bästa kompis, Linda. Linda hade en stor lycklig familj. Flickan trivdes så bra hos Linda att hon ville flytta dit.

Mamman och mannen köpte en husvagn och verkade se fram emot kommande semestrar. Flickan hade bara ont i magen. De kommande husvagnssemestrarna blev ingen avkoppling för flickan. Hon var hela tiden på spänn. När som helst kunde mannen bli aggressiv och ge sig på mamman. Det var bara en tidsfråga. Till sist orkade inte flickan att vara hemma för att försöka skydda mamman. Hon orkade inte längre att vara vittne till misshandeln. Flickan tillbringade allt mer tid med Anna och Linda och såg till att sova över hos dem så ofta hon kunde.

I slutet av tredje klass bestämde sig mamman och mannen att sälja huset och separera. Flickan blev lättad över beslutet. Hon slets upp med rötterna igen för att börja ett nytt liv i stan. Återigen visste hon inte så mycket om vad som hände. Hon trodde ändå att livet skulle komma att bli bättre. Flickan hade fel, men det visste hon inte just då.

(Anna och Linda är påhittade namn)