Precis som titeln på denna blogg känner jag att mitt liv utspelas mitt framför näsan på mig och jag är åskådaren. Allt tragiskt som jag varit med om har jag inte haft någon kontroll över, men nu är jag med och påverkar att positiva saker börjar hända i mitt liv.
5 Comments:
Vilken otroligt gullig liten kille du har! :-)
Jo det där med att hinna med bloggen - inte lätt i början! Men det ger med sig. Och jag försöker tänka att det är viktigt att blogga för att det är min dokumentation över Noras tid som liten så den kommer hon att ha mycket glädje av i framtiden :-)
Jag är väldigt imponerad av dig som gått med på att ha svärisarna där i tre veckor samtidigt som du har en liten spädis! Själv hade jag blivit tokig :-)
JÄTTESÖT liten kille! =)
Det är okej. Blogga när du kan och känner för det. Jag bloggade långt ifrån varje dag när Peo var bebis. Aldrig med honom på armen :-) Bara när han sov, för då kunde jag fokusera någorlunda. Amningshormoner kanske ;-) Anyway, det kommer naturligt att du känner att du får "mer tid". Det är ju hemskt olika, men jag kände i alla fall att jag blev säkrare i mamma-rollen, fick lite pli på mat- och sovrutinerna. Det har underlättat oerhört i styrning av dagen och min egen så kallade egentid. Heja tid för att du har svärföräldrarna där! Mina fick inte ens komma hit och hälsa på barnbarnet första veckorna :-)
Jenny: Tack snälla! :-) Visst är det perfekt att dokumentera våra barns tid med hjälp av bloggen. Håller fullständigt med. Tokig kan jag nog säga att jag varit nära på att bli emellanåt :-) men jag kommer också sakna dem när de åket hem trots allt :-).
Johanna: Tack, vad gullig du är! *glad*
Camilla: Det låter lovande med kommande rutiner, det längtar jag efter :-). Jag förstår dig vad gäller svärföräldrarna. Jag tyckte att mina kom hit för tidigt, men orkade inte säga emot och lät dem komma hit. Så här i efterhand så har jag haft delade känslor vad gäller deras besök. De har varit duktiga på att ta hand om William också och ibland har det varit skönt med en stund för sig själv måste jag medge.
Vilka STORA fina ögon han har, er lillprins :)
Och jag säger som Camilla, det mesta blir enklare när livet handlar mer om rutiner. För de kommer, var så säker, men du måste se till att skapa dem själv också (=visa när det är natt, gå ut på regelbundna tider osv....) men stressa inte, tids nog ger det sig, av sig självt.
Puss till dig och W
Skicka en kommentar
<< Home